This is Us Säsong 1 (del 1)

 
 
 
Nu när halva säsongen av This is Us har gått kände jag att jag ville skriva mina tankar om serien såhär långt. This is Us har verkligen blivit en ny favorit hos mig. Det har varit den serien jag sett fram emot mest under hösten. Sån himla mysig, fin och varm serie. Är seriös när jag säger att jag gråter, eller iallafall blir tårögd, i varje avsnitt. Den har blivit mitt nya Parenthood. Har saknat att ha en sån serie i mitt liv. 
 
Första avsnittet avslutades ju med en twist och vi har fått se fler såna. En riktig bomb var det ju när man fick reda på att Jack var död. Och att Rebecca gift om sig med Jacks bästa vän Miguel. Man vet inte så mycket än men antar att det är något man kommer få reda på mer om i kommande avsnitt. Återblickarna blir ju desto mer sorgsnare när man vet att Jack inte kommer finnas där sen :(
 
Har älskat att se Randall och Willams relation utvecklas. Och se William bli en del av familjen. Han är så himla fin med flickorna. Även där blir man sorgsen av tanken att han snart kommer dö. Nu när han äntligen har något att leva för och allt. Livet är bra orättvist. En stor grej var ju när man fick reda på att Rebecca haft kontakt med William, och att Randall kunde haft ett förhållande med honom. Det är lätt att skylla Rebecca för det valet hon gjorde. Speciellt när man ser hur mycket hans ursprung har betytt för Randall under hela hans liv. Men samtidigt förstår man att hon var rädd för att förlora sin son. 
 
Tyckte det var intressant att få reda lite på varför Randall och Kevins relation är som den är. Väldigt tragiskt egentligen. Men man har ju fått se deras relation blir bättre och jag hoppas att det kommer fortsätta så. 
 
Jag förstår att Kates vikt är en stor del av den hon är, men hoppas också att hon kommer få en annan storyline också. Vi får väl se hur det kommer bli efter operationen. Om hon kommer bli förändrad eller om det faktiskt inte kommer göra någon skillnad alls, vilket hon är rädd för. Toby är en karaktär jag inte vetat vad jag ska tycka om under hela säsongen. Men kan ju säga att jag inte såg det som hände på slutet komma. Vilken twist. Stackars Kate. 

Outlander Säsong 1

 
 
Jag såg första avsnittet typ när serien först kom ut och då tyckte jag det var tråkigt och fortsatte inte. Men jag borde gett det några avsnitt till inser jag nu. Har verkligen kärat ner mig i denna serien. Så så bra! Det är en serie helt i min smak. Det är historia, det är romantik och så lite sci-fi. Sen är det en otroligt vacker serie. Vyerna är slående. Får en verkligen att vilja åka till Skottland. Även musiken är fantastisk. Har en förkärlek till både irländsk och skotsk musik.
 
Spoilervarning!
 
Jag gillar hela grejen att det är en nutida kvinna som kommer till 1700-talet och vad det skapar för krock. Claire är ju framåt och låter sig inte tryckas ner i en tid då kvinnor bara förväntas vara lydiga och söta. Vi ser ju också detta spegla sig i äktenskapet mellan Claire och Jamie. De har olika syn på vilka roller man ska ha i ett äktenskap, vilket man har fått se dom jobba runt under säsonens gång. Men det skapar definitivt en intressant dynamik. Och det är ju just romansen mellan dessa två som egentligen är det stora fokuset i serien. Att se deras kärlek växa sig starkare och starkare har varit fantatiskt att se. Man blir kär i deras kärlek. Förutom romantik så innehåller ju serien också mycket historia, vilket jag älskar. Det är alltid intressant att se hur man levde förr. Och det har varit intressant att få lära sig mer om Skottlands historia. 
  
Mitt favoritavsnitt var avnsitt 11 "The Devil's Mark". Verkligen ett packat avsnitt. Sen gillade jag såklart avsnitt 7 "The Wedding" när Jamie och Claire gifter sig. Väldigt fint. Inget kul avnsitt om man inte är ett fan av paret eftersom det typ bara var scener med dom. Inte ofta man blir så bortskämd i serier ;) Det sista avsnittet var på riktigt jobbigt att kolla på, och då är jag ändå ganska härdad. Tyckte det räckte när Jamie kom tillbaka att bara föreställa sig vad som hänt, men nähä då tvingas man se det också. Usch, vilken sjukt vidrig människa han är Black Jack Randall. Det är endel grafiska scener i denna serien, både när det gäller våld och naket. Kärleksscenerna, som det är mycket av, har jag inga problem med. De är inte bara där för att de ska vara där så att säga. De är liksom fina.  Men däremot alla våldtäktsscener hade jag gärna varit utan. Fast jag vet att det är såhär det var på 1700-talet och för att ge en realisktisk bild måste man väl dessvärre ha med det.
 
Ser fram emot att börja på säsong 2. Antar att det kommer bli ganska annorlunda nu när de ska till Frankrike. Men är spänd på att se hur det blir. 
 

Westworld Säsong 1

 
Nu är säsong 1 av Westworld slut och här kommer mina tankar om säsongen. OBS SPOILERS!
 
 
Alltså...jag är fortfarande kluven över vad jag tycker om denna serien. Satt avsnitt efter avsnitt och väntade på att bli hooked, men kände aldrig det där "jag måste ha nästa avsnitt NU". Det är inte det att jag tycker serien är dålig, för det finns definitivt saker jag gillar med den, men jag är bara inte lika såld som alla andra verkar vara. Och visst kanske är det så att serien helt enkelt inte är något för mig. Men då tänker jag att det var typ precis såhär jag kände med Game of Thrones. Var inte alls såld efter säsong 1 (fast nu när man ser om säsongen är den ju mästerlig) och det var först efter jag kom in mer i serien och började fatta jag helt kunde uppskatta den. Så, kanske är det samma sak med Westworld. Det är många storys att hålla reda på alltså. När man väl tror man börjar få grepp om serien förlorar den en lika snabbt igen. Förstår inte hur folk kan sitta och komma på teorier (som många av dom stämmer också) när jag själv kämpar med att bara hänga med. Men måste säga att den här twisten med att det är två tidslinjer verkligen adderade någonting. Även om det blir så mycket krångligare allting. 
 
Efter att ha sett första avsnittet klagade jag på att det inte fanns några intressanta karaktärer. Men det har jag ändrat mig om under säsongens gång. Min favorit att följa har varit Maeve. Hur hon började förstå vad som hände med henne och hennes kamp för att bli fri. Fast det verkade ju på slutet som att det var något som blivit programmerat? Av Ford antar jag. Man har under hela säsongen undrat vad hans agenda egentligen är men det fick man förstå lite mer i säsonsfinalen så det var bra. Hela grejen med att hostsen gjort revolt är något jag verkligen gillat att se. Sen tycker jag även William är en fascinerande karaktär. Läste ganska tidigt om teorin att han faktiskt var the Man in Black. Tycker det var en bra twist. Han var ju verkligen inte en person som man vid första anblicken hade kunnat tro skulle sluta upp att bli en sån ond person. Älskade Logans oh shit-blick. Det var nog inte redigt det här han hade tänkt sig när han tog dit honom. 
 
Det råder ingen tvekan om att det är en väldigt välgjord serie men är som sagt inte såld än. Det var några riktigt sega avsnitt på mitten men det bättrade sig ändå mot slutet måste jag säga. Och kanske kommer jag tycka det är bättre när jag fattar mer. Krävs nästan en omtitt känner jag. Vilket jag kommer ha god tid på mig att göra då säsong 2 inte börjar förrän 2018.  

Gilmore Girls: A Year in the Life

 
Inlägget innehåller spoilers så om ni inte sett alla fyra avsnitt läs inte vidare!
 
 
Man är ju alltid lite orolig när de kommer tillbaka såhär med en serie flera år senare att det inte ska bli bra. Men redan under de första minuterna kände jag att det här skulle bli bra. Det kändes som att ingen tid hade passerat alls. Det var som en varm familjär kram. Tycker verkligen de lyckades fånga samma känsla som serien hade. Det var fantastiskt att få återse alla dessa underbara karaktärer. 
 
Det var dock några grejer jag inte gillade som jag kan ta nu på en gång så vi får det ur världen. Den där musikalscenen? Hur länge höll den på, 10 minuter? Kände mig stressad när minut efter minut gick och den inte tog slut. Eftersom det bara är 6 timmar allt som allt är tiden dyrbar och de hade kunnat lägga det på något mycket bättre. Sen Rorys pojkvän Paul som de glömde bort hela tiden. Alltså? Det var väl lite småkul i början men sen tyckte man bara synd om stackarn. Ofta man går ett helt år och glömmer bort att göra slut med någon. Och till sist hade jag gärna velat se Luke och Lorelais bröllop på riktigt. Var först och främst förvånad att de inte redan var gifta. Inte för att jag tycker att det är något man måste göra, absolut inte. Men eftersom att det var något de hade planerat att göra innan. Så då trodde jag ju stensäkert att man skulle få se ett bröllop nu. Men inte det.
 
Richards bortgång var ju något som var väldigt närvarande under alla avsnitt. Kändes så konstigt att se deras hem och Emily utan honom :( Men gillade verkligen att se utvecklingen Emily gjorde under dessa avsnitt. Att man fick se henne hitta sin väg i livet och bli lycklig igen. Den där scenen på DAR-mötet var en av mina favoritscener. Haha så bra! Gillade också alla scener mellan Emily och Lorelai. De har ju ett sånt komplext förhållande. Den scenen när Lorelai ringer och berättar om sitt bästa minne med Richard fick mig att börja gråta. Väldigt gripande. Även Luke och Lorealis förhållande gjorde de bra. Det var några gupp på vägen men allt löst sig i slutändan och vi fick ett lyckligt slut. Lukes tal där i sista avsnittet gjorde mig emotionell. Speciellt när man tänker på hur mycket de har gått igenom och hur lång tid det tog att komma dit dom är. 
 
Den Rory vi fick se under de här avsnitten var kanske en annan Rory än vad man förväntade sig att se. Man hade väl trott att hon skulle ha mer ordning på sitt liv. Men bara för att man tagit examen från Yale och är menad för stora saker betyder inte att man kan vara vilse. Det är så livet är. Det jag inte gillade däremot var hennes affär med Logan. Hade föredragit om det varit så att de precis hade gått igenom en skilsmässa. Med tanke på vad som hände på slutet (kommer till det senare) hade det varit en bättre väg att gå kan väl jag känna. Älskade iallafall idén med boken, och att det var just Jess som kom med den. Anledningen till att jag är Team Jess är för att han inspirerar och utmanar henne, han vet vad som är bäst för henne för att han känner henne så väl. Jag menar, att det ens finns en debatt om vem hon ska sluta upp med? Är lite besviken över att man inte fick se mer av Jess. Förstår att skådespelaren var upptagen med sin nya serie (This is Us som är en underbar serie för övrigt) men ändå. Är glad iallafall över scenerna man fick mellan honom och Luke. Har alltid älskat deras relation. Även Dean hade jag trott skulle vara med lite mer än bara en scen. Men gillade verkligen scenen. Har haft mina svårigheter med Dean men gillade att han och Rory fick ett ordentligt avslut. Det var fint att hon sa att hon inte skulle varit den personen hon är utan honom. 
 
Det var ju mycket prat om de sista fyra orden innan, vad de skulle vara. Och de var ju...oväntade. Först tänkte jag bara va?! Såhär kan de inte sluta, ge mig en ny säsong NU. Men sen när jag låtit det sjunka in i några minuter tyckte jag faktiskt att det var perfekt. Är medveten om att det är en opopulär åsikt. När man läser reaktionerna på nätet verkar de flesta ha hatat det. Men jag gillar det här med att cirkeln sluts. Det är tydligt att Logan är Christopher, och Jess är Luke. Den där blicken på slutet visade att Jess inte var över Rory. Och var för mig ett tecken på att det kommer bli dom. Det kanske kommer ta tid, som med Luke och Lorelai, men de kommer bli tillsammans i slutändan. Tyckte först att scenen mellan Rory och Christoper kom lite från ingenstans, men sen fattade man såklart varför den var med. Rory ville kolla att hon tog rätt beslut att uppfostra sitt barn ensam. Nu i efterhand känner jag mig faktiskt lite dum att jag inte listade ut hur det skulle sluta tidigare. För det är ju ganska självklart egentligen. Det är en serie om generationer. Om hur personen man blivit har att göra med personerna som uppfostrade en. Rory kommer nu skriva en bok som handlar om hennes och Lorelais relation, som ju är hjärtat i hela serien, och sen föra det vidare till hennes eget barn (som väl inte kan bli annat än en dotter). Ja det kändes bara rätt tycker jag.
 
Jag gillar också att slutet lämnade det öppet för en fortsättning, samtidigt som jag skulle vara helt okej med om detta var slutet. Att man själv får föreställa sig vad som händer. Har alltid gillat såna slut. Vi får väl se vad som händer. Tycker iallafall de fick till de här fyra avsnitten mycket bra. Jag fick det jag ville från dom. Jag är nöjd.  
 
 

The Crown Säsong 1

 
 
Under den senaste veckan har jag kollat på den nya Netflix-serien The Crown som handlar om Englands nuvarande drottning Elizabeth II och tiden då hon kom till makten. Hade inte hört så mycket om denna serien innan jag började kolla men måste säga att jag verkligen blev positivt överraskad. Den är fantastisk. Otroligt välgjord och vacker. Även om det är det är kungafamiljen som är huvudfokuset så handlar det ju också om England efter kriget. Man får se både personliga och politiska intriger. 
 
Måste säga att de verkligen har lyckats med castingen. Claire Foy är helt lysande i rollen som Elizabeth. Att få se henne anpassa sig och utvecklas i rollen som drottning är det jag har gillat att se absolut mest. Gillar också att man får se henne både vara en osäker ung kvinna och en bestämd drottning. Det gör henne så mycket mer komplex och att man sympatiserar med henne. För serien speglar ju verkligen vilken enorm börda det kan vara med detta ansvaret. Under hela säsongens gång får man ju se henne slitas mellan plikten och hennes personliga relationer. 
 
Den här serien är en fascinerande historielektion med bra manus, vackra miljöer och kostymer och skådespeleri på topp. Jag gillade den väldigt mycket. Kan inte vänta på att se säsong 2.
 

Freaks and Geeks Säsong 1

 
 
Började kolla på denna serien mest för att jag inte kände för att påbörja en serie med många säsonger. Och då var ju denna perfekt då den bara har en säsong. Men jag gillade den faktiskt mycket mer än vad jag hade trott. Den kryllar ju verkligen av skådisar man känner igen. Allt som har med ungdomar i High School känns ganska uttjatat för mig, men detta kändes ändå som något man inte sett tidigare. Till skillnad från många andra ungdomsserier där allt är perfekt och glamoröst så tycker jag denna serien jag en mer realistisk insyn i tonåringars liv. Jag gillar hur den fokuserar på två olika grupper, nollorna och nördarna. Nördarna var helt klart mina favoriter att följa. Jag menar Bill? Typ den bästa nörd karaktären på tv/film någonsin. Sen att den utspelar sig på 80-talet gillar jag verkligen.
 
Tycker det här var en trevlig serie. Roliga och fyndiga dialoger och bra karaktärer. Man undrar ju varför den bara fick en säsong. Riktigt synd tycker jag. Jag hade gärna sett mer. 
 
 
 

The Night Of Säsong 1

 
 
Denna serien var ju en stor snackis i somras så jag är lite efter. Kriminalserier är väl inget jag kastar mig över direkt. Men redan efter första avsnittet var jag såld. Serien handlar om Naz, en blyg och sympatisk pakistan-amerikansk student, som efter att ha spenderat en natt med en mystisk ung kvinna vaknar upp och hittar henne mördad utan något minne av vad som hänt.
 
Man dras som sagt snabbt in i serien och den håller en i sitt grepp genom alla 8 avsnitten. Det är nervigt och fängslande. Serien ger en inblick i det amerikanska rättssystemets orättvisor och det tuffa fängelselivet. Den tar även upp viktiga ämnen som islamofobi som ju är ett stort problem i framförallt USA. 
 
Karaktärerna är väldigt välskrivna och intressanta. Det är ju egentligen dom serien främst kretsar kring. Hur denna händelsen påverkar och förändrar alla de inblandades liv. Att se Naz tvingas förändras för att klara av den tuffa situation han hamnat i var fascinerande att följa. Den karaktär jag fastnade mest för var ändå John Stone. En udda, lite tragisk men ändå godhjärtad människa. Underdog karaktären som alla ser ner på men som trots det kämpar på. 
 
Tror faktiskt inte jag har något negativt att säga om serien. Riktigt, riktigt bra. Man blir så glad när man hittar såna här guldkorn. Jag har inte läst något om det ska bli en säsong 2 eller inte. Jag är ändå nöjd med hur det slutade, men visst det finns ju saker att bygga vidare på. 
 

Friday Night Lights Säsong 5

 
 
Jag tycker det här har varit en bra avslutande säsong. Några svagare storylines, men annars en värdig sista säsong på en fantastisk serie.
 
Detta är första säsongen då ingen av ungdomarna i orginal casten är med som series regulars. Bortsett från Julie men henne hade jag klarat mig utan att se så mycket av. Hennes storyline med professorn var den svagaste denna säsongen. Tyckte det var synd att Tim inte var med så mycket denna säsongen, saknade honom. Men jag gillar ju de nya karaktärerna som har kommit in och tycker de har varit intressanta att följa. Jess har blivit en av mina favoriter. Tycker hon är grym. Att se henne kämpa mot sitt mål att bli coach har jag gillat att se. Blev så glad när man fick se att hon lyckades bli det sen i Dallas. En av mina favoritgrejer denna säsongen har varit den här familjesituationen som uppstod mellan Billy, Mindy och Becky. Mindy och Becky fick en sån fin relation.
 
Jag tycker serieavslutningen var riktigt stark. Både känslosam och fin. Faktiskt en av de bästa serieavslutningar jag sett. Kände mig nöjd med hur det slutade för alla karaktärer. Matt och Julie förlovade sig och flyttade till Chicago. Tim stannade i Texas och byggde sitt drömhus. Eric och Tami flyttade till Philadelphia. Är glad att Eric tillslut insåg att det var Tamis tur nu. Hade inte kännts rätt om det blivit på något annat sätt. Sista scenen med dom två på fotbollsplanen var verkligen helt perfekt.
 
Har varit så inne i denna serien den senaste månaden så man känner ju en tomhet nu när det är över. Men åh vad glad jag är att jag började kolla på den här serien. Trodde inte jag skulle älska den så mycket som jag gjorde. Det är en serie som känns helt unik. Just för att den är så realisktisk och äkta. Den här serien bevisar verkligen att det inte behöver vara en massa drama för att det ska bli bra. Eric och Tamis relation är ett exempel på det. Det är den bästa skildringen jag sett av ett äktenskap i en serie. Det känns så trovärdigt. Och sen är såklart karaktärerna också en av de sakerna som gör serien så bra. Man bryr sig genuint om dom. Tim Riggins hamnar definitivt på listan över mina favoritkaraktärer någonsin. Tycker han är en sån fängslande karaktär. Men det har varit intressant att följa alla karaktärer och den resan de gjort under seriens gång. Känns på riktigt jobbigt att behöva säga hejdå till dom. Vill bara se om hela serien från början. Det kommer jag nog göra också inom en snar framtid.
 

Friday Night Lights Säsong 4

 
 
Efter slutet på förra säsongen kände man ju att det var endel förändringar på väg. Och denna säsongen har väldigt mycket kännts som en nystart. Flera karaktärer som varit med sedan säsong 1 har lämnat och istället har det introducerats nya karaktärer. Blir alltid lite tveksam i början när det ska komma in nya karaktärer och ta över. Men jag måste faktiskt säga att de har lyckats bra med de här karaktärerna. Det känns inte som att dom är där bara för att fylla ut. Alla tillför någonting. Speciellt intressant tycker jag det har varit att följa Vince och hans kamp med sin drogberoende mamma. Väldigt gripande. 
 
Med uppdelningen West och East har man för första gången på riktgt fått se de stora klasskillnaderna som finns i staden. Det har varit mycket intressant att se tycker jag. En av de sakerna den här serien gör så bra är sättet de hanterar viktiga ämnen. Förutom klass och rasism har man denna säsongen även tagit upp frågan om tonårsgravidet och abort. Något som satte Tami i en jobbig position. Så himla orättvist att hon ska behöva straffas när allt hon gjorde var att hjälpa en tonårsflicka i nöd.
 
Att ha Eric som coach på East Dillon nu istället var absolut det bästa beslutet de kunde ha gjort. Han har nu ett lag han måste bygga upp från grunden. På ett sätt speglar detta lite vad som hände i säsong 1 när Jason blev förlamad. Men då hade han ändå lite mer att jobba med. Man trodde väl aldrig att det var möjligt att de skulle slå Panthers i början av den här säsongen. Men det gjorde dom. Det har varit en engagerande story att följa som fick en bra payoff på slutet.
 
En av de stora händeslerna i början av säsongen var ju att Matts pappa dog. Att se honom hantera det var en av de mest gripande sakerna denna säsongen. Matts komplicerade relation till sin pappa är ju något som man under säsongerna har fått se har haft stor påverkan på honom. Tycker det var så tragiskt när han berättade vad han egentligen ville säga om sin pappa i sitt minnestal. Man kan ändå förstå varför han valde att lämna, men fel av honom såklart att inte ens säga hejdå till Julie. Jag undrar om man kommer få se något mer av honom. Jag hoppas verkligen det. Vill ju se honom och Julie sluta upp tillsammans. Men vem vet. Tycker den repliken Julie sa om att hon måste hitta sitt eget Chicago stämde in bra på vad den här säsongen har handlat om egentligen. Att hitta vem man är och vad man vill göra med sitt liv.
 
Tim är väl kanske den karaktären just det har stämt in på mest den här säsongen. Inte så förvånande att det inte blev något collage för honom, med tanke på att han bara verkade göra det för Billy och Lylas skull. Hade även på känn att det skulle bli som det blev mellan honom och Lyla. Hans liv är i Dillon och hennes är inte. Det är som det är. Men jag är ändå bitter över det för gillade ju verkligen dom två tillsammans. Tims storyline har hur som helst varit den jag gillat bäst denna säsongen. Det har varit intressant att se honom försöka hitta vem han är nu när han inte längre är en stor fotbollsstjärna i stan. Har gillat att se honom vara typ som en storebror till Becky. De har en fin relation. Mitt hjärta brast över uppoffringen han gjorde för Billy på slutet. Han är villig att hamna i fängelse för att han ska få vara med sin familj. Alltså jag börjar gråta. Nu vet jag inte om Tim kommer vara med i nästa säsong. Men jag hoppas innerligt det för att det ska sluta såhär för honom tänker jag inte acceptera.
 
Ja nu har jag bara en säsong kvar då. Har verkligen njutit av denna serien de senaste veckorna så det känns sorgligt att det snart är över. Men ser fram emot att se hur allt kommer avslutas. 



Friday Night Lights Säsong 3

 
 
Åh vad underbar denna serien är. Har försökt dra ut på avsnitten så mycket så möjligt men det är svårt. Bävar redan för slutet trots att jag har 2 säsonger kvar att se. Tycker den här säsongen har varit riktigt bra. Hade ju lite klagomål på säsong 2. Den var absolut bra, men det var lite malplacerat drama som jag inte redigt gillade. Men i den här säsongen tycker jag man hittade tillbaka till det som gjorde den första säsongen så bra. 
 
Säsongen började med ett tidshopp. Brukar inte gilla det och först kände jag mig väl lite besviken på att man inte fick se allt som de hoppade över hända. Men nu såhär i efterhand tycker jag ändå att det var rätt beslut att göra så. Speciellt med tanke på hur få avsnitt säsongen hade. Jag vet inte om det inte var klart att serien skulle få en till säsong, men det kändes väldigt mycket så. Säsongsfinalen kunde lika gärna ha varit en serieavslutning. Känns som att temat för den här säsongen har varit förändring, att växa upp och gå vidare.
 
En stor förändring var såklart att två karaktärer som varit med från början lämnade, Smash och Jason. Eller jag vet inte om de kommer att komma tillbaka, men deras storylines känns ju ändå avslutade nu. Smash kom tillslut in på det collage han ville efter att ha återhämtat sig från sin skada. Tycker det var bra gjort att coach Taylor att inte ge upp om honom. Scenen när han kommer och tackar honom var så fin. Och sen är det Jason som fick ett jobb som sportagent i New York så att han kunde försörja för sin son och flickvän. Ett bra och värdigt avslut för båda karaktärerna.
 
När den här nya karaktären JD kom in blev man ju sur för att han tog Matts position. Men sen fick man reda på den stora pressen hans pappa satte på honom så började man tycka synd om honom. Tyvärr tror jag detta är något som är vanligt även i verkligheten. Hans pappa är verkligen vidrig. Och inte blev det bättre när han sen på slutet gjorde så att Eric förlorade sitt jobb. 
 
En annan ny karaktär man fick träffa var Matts mamma. Hon har mycker att jobba upp för och förstår att Matt inte vill släppa in henne helt. Men han behöver ändå henne. Hans farmor har blivit sämre och han kan inte ta hand om henne själv längre. Jag vet inte om jag tycker det var rätt beslut av honom att stanna och ta hand om henne istället för att gå på collage. Men den scenen när han säger att hon är den enda som inte lämnat honom gjorde mig ändå tårögd.
 
De svagaste scenerna denna säsongen tycker jag har varit med Tyra och den där cowboy killen. Men annars har detta varit en bra säsong för Tyras karaktär. Jag gillar verkligen henne. Det har varit fantastiskt att se henne kämpa för det hon vill trots andras förutfattade meningar om henne. Och jag är glad att hon lyckades.
 
 
Något som också har varit fantastiskt att se är Tim och Lyla bli ett par. Seriöst shippar dom två så mycket att jag kan gråta. De är så fina. Och mycket beror på skådespelarnas naturliga kemi. A+ verkligen. Vad den här säsongen har handlat om för dom är om deras kärlek kan övervinna deras olikheter och olika vägar i livet. Det var väl en av de sakerna som lämnades ganska öppet i säsonsfinalen. Jag hoppas såklart att de kommer stanna tillsammans för jag älskar detta par.
 
En hel del förändringar har det som sagt varit denna säsongen och det ska bli intressant att se vad det kommer leda till i säsong 4.
 

Friday Night Lights Säsong 2



Är verkligen fast i denna serien. Men jag måste säga att den här säsongen inte har varit fullt så fantastisk som den första säsongen var. Det var en del story plots som inte fungerade dessvärre. Men jag återkommer till det senare.

Börjar med det jag gillade med säsongen först. Det har varit intressant att se hur Tami och Eric har hanterat de nya utmaningarna i deras äktenskap. Först när Eric var på en annan ort (även om det inte varande länge) och sen hur de har fått anpassa livet när de både har en bebis och tonårsdotter. Man får återigen se vilket starkt förhållande de har. Sen gillar jag hur Tims karaktär verkligen har fått blomma ut denna säsongen. Man har fått se nya sidor hos honom och man har fått se honom både vara seriös och rolig. Älskade när han temporärt flyttade in hos Taylor familjen. Det var fint att se Tim och Eric bonda lite. Båda fyller liksom en saknad roll i varandras liv. Eric för sonen han aldrig fick och Tim för pappan som han förlorat. Inte bara Tim det är så med egentligen. Finns ju fler i laget som saknar en fadersfigur där han har steppat in. Har också gillat att följa Jasons utveckling denna säsongen, även om det inte fick så mycket plats. Hur han tvingades inse att han aldrig kommer gå igen och hur han försöker ta reda på vad som kommer ge honom mening i livet igen. 

Och så till det negativa. Vad som inte funkade för mig först och främst var Tyra och Landrys mordstoryline. För en serie som är så realistisk som denna så kändes detta väldigt orealistiskt. Känns som att de bara gjorde det för att Tyra och Landry skulle bli tillsammans. Och jag tycker ändå att de kommit på något bättre än det. Sen tycker jag det var konstigt hur de bara droppade allt sen. Något som däremot var realistiskt, men som jag ändå inte gillade, var Julies tonårshumör. Visst såg man rebelliska tendenser hos henne redan i första säsongen, men denna säsongen har hon varit fruktansvärt jobbig. Gillade inte alls hur hon behandlade Matt. Han förtjänade bättre än det där. Blev glad att han inte bara förlät henne och gick tillbaka till henne sen när hon ångrade sig. Men sen tycker jag att hans förhållande men sin farmors sköterska kom lite från ingenstans. Det köpte jag inte. 

Den stora grejen mot slutet av säsongen var väl att Smash blev avstängd. Över en sån dum grej också, vem som helat hade väl gjort samma sak i den situationen. Tragiskt att han förlorade stipendiumet. Även om han fick chansen på ett annat ställe är ju inte det hans dröm. Och man vet ju vilken press han känner över att göra så att hans familj får det bra.

Började undra varför denna säsongen endast hade 15 avsnitt. Men sen kom jag på att det kanske berodde på författarstrejken som var då, och mycket riktigt var det så. Och det fick tyvärr serien lida för. Många gånger tycker jag serier vinner på att ha färre avsnitt i en säsong. Men när säsongen tog slut här kändes det mer som en midseason final än en säsongsfinal. Det kändes väldigt abrupt och många storylines fick inget avslut. Man fick inte reda på om de skulle gå vidare i fotbollssäsongen, kommer Jason bli pappa och kommer Lyla stanna med den där kristna killen. Om jag hade kollat på serien när den gick och behövt väntat på nästa säsong hade jag blivit galen, men som tur var behöver jag inte det ;)

Friday Night Lights Säsong 1

 
 
Den här serien har varit på min vill se-lista länge men det har bara inte blivit av att jag börjat se den. Dumt tycker jag nu i efterhand för jag gillar den verkligen. Hade faktiskt inte hört så mycket om denna serien innan, mer än att den handlade om amerikansk fotboll typ. Var lite orolig att den inte skulle vara något för mig med tanke på att jag inte alls är sport intresserad. Men det behöver man absolut inte vara. Trots att det kretsar kring fotboll så känns det ändå bara som att det är i bakgrunden. Det är karaktärerna och deras liv som är huvudfokuset. Det är en serie men mycket hjärta. Gillar också att de tar upp viktiga ämnen som bland annat rasism. Tycker de har lyckats bra med att ha så många olika storylines. Alla känns intressanta och det vävs samman på ett bra sätt. 
 
Första avsnittet avslutas ju på ett sätt att man bara måste fortsätta och se vad som händer. Drama på en gång. Jag ska säga att jag inte såg det som hände med Jason komma. Men nu såhär i efterhand borde man kanske gjort det. Han är stjärnan i laget och har en ljus framtid framför sig, han och hans flickvän är superkära och han verkar bara vara en hygglig kille. Självklart att något sånt hemskt kommer hända. Jasons storyline känns ganska bortkopplad från allt det andra. Men det är väl det som är meningen också. Att man ska få se honom försöka anpassa sig till ett helt nytt liv efter olyckan. 
 
Karaktärerna är väldigt välskrivna. Tycker man fick se en utveckling hos många av dom redan i först säsongen. Gillar Matt mycket. Så gullig och awkward. Och Tami. Känns som att hon är den personen alla går till om råd. Men min klara favorit är ändå Tim. Föll ganska omedelbart för honom. Och ju mer man får lära känna honom och får reda på hans bakgrund så ser man att det finns mer till honom än bara en strulig kille. När han började umgås med den där grannpojken, alltså mitt hjärta smälte. 
 
Det är mycket fokus på familjerelationer. Eric och Tamis äktenskap är nog det bäst skildrade jag sett på tv. Det känns äkta. Sen är det Matt och hans farmor, de har en väldigt finns relation. Men det är tragisk att han måste ta allt ansvar för att hans pappa inte kan vara närvarande. Och så är det Tyra och hennes komplicerade relation till sin mamma. Och Tim och hans bror. Många olika familjekonstelltioner. 
  
Eftersom det är en serie med mycket fokus på ungdomar så finns det självklart endel kärlek. Matt och Julie tycker jag är supersöta tillsammans. En bra skildring av första kärleken. Sen har ju Jason och Lylas förhållande fått mycket plats. De var så säkra på sin framtid innan och sen förändrade olyckan allt. En stor prövning för vem som helst men speciellt om man bara är 17 år. Lyla hade byggt upp hela sitt liv runt Jason och hon blir nu tvungen att hitta vem hon är utanför förhålllandet och ta egna beslut. Att hooka upp med sin pojkväns bästa kompis var kanske inte det bästa beslutet dock. Svinigt gjort av båda två. Men hur fel jag än tycker det var så kan jag inte hjälpa att vilja se Tim och Lyla tillsammans. Det finns potential där. När tiden är rätt kan jag se det hända. 
 
Hela säsongen har ju byggt upp till delstats mästerskapet. Inte så oväntat att de vann. Men väldigt sorgligt att coach Taylor lämnar, om det nu verkligen blir så, han var ju så bra för laget. Men man kan väl samtidigt förstå att det stor möjlighet för honom. Jag undrar hur det kommmer bli utan honom. Det är väl den stora frågan man har till säsong 2. Ser väldigt mycket fram emot att börja på den.
 

Parks and Recreation Säsong 1-7



Så för ett tag sedan blev jag klar med Parks and Recreation och ville bara skriva lite kort vad jag tyckte om serien överlag. 

Vad som gör serien så bra är kanske främst karaktärerna. Min favorit är helt klart Leslie. Hon är typ min idol. Men alla karaktärer är underbara på sitt sätt. De är alla väldigt olika och färgglada. Man köper också familjerelationen som de har till varandra på arbetsplatsen.

Jag tycker överlag att serien lyckades hålla en bra kvalitet under alla säsonger. Säsong 1 var kanske inte den bästa och kanske att den tappade lite mot slutet. Men inte så drastiskt som det annars brukar bli med serier. Den var fortfarande bra när den slutade. 

Ja jag tycker det är en riktigt bra komediserie. Den är rolig och varm. Många underhållande händelser och fyndiga dialoger. Det är definitivt en serie som jag kommer se om. 






Stranger Things Säsong 1



Inte ofta jag blir såld på en serie efter bara första avsnittet, men med denna var det så. Vilken liten pärla till serie. Den passade perfekt att se under de varma sommarkvällarna. Jag älskar allt som har med 80-talet att göra, även om jag inte ens var född då. För de som växte upp under den här tiden måste det ju vara en riktig nostalgi tripp. De har verkligen lyckats få till känslan. Det är som Stand By Me och E.T. blandat med Arkiv X och Twin Peaks typ. Den andas väldigt mycket Steven Spielberg och Stephen King. Men det känns absolut inte som någon kopia. Utan mer som en hyllning till den eran samtidigt som man har en egen engagerande story. Det finns både hjärta, humor och spänning. 

Skådespelet är mycket bra. Winona Ryder är väl det enda kända namnet. Hennes roll som den hysteriska mamman hade lätt kunna bli till överspel men det blev aldrig tycker jag. Är väldigt imponerad av barnskådisarna. Framförallt hon som spelar Eleven. Riktigt duktig.

Tycker det var bra att mysteriet löstes upp på slutet. Men det var ju ändå lite öppet för en fortsättning. Vet inte om serien blivit bekräftad för en säsong 2. Jag undrar om man isåfall kommer fokusera på samma karaktärer eller om det kommer bli något helt nytt. 








Mr. Robot Säsong 1



Jag har hört mycket bra om denna serien sedan den startade förra året. Men var ändå lite tveksam om en serie som handlade om hacking skulle vara något för mig. Tycker definitivt att det är en intressant serie. Den är mörk och samhällskritisk och jag gillar det. Man har lagt stor vikt på detaljerna. Så en väldigt välgjord serie är det ju. Men tycker att det kan bli lite för invecklat ibland, speciellt mot slutet. Det var svårt att hänga med tycker jag. 

Elliot är en intressant karaktär att följa. Inte alltid man vet vad som pågår i hans huvud. Och det visade ju sig att han hade mycket större problem än vad man först trodde. Tycker Rami Malek spelar rollen riktigt bra. Också kul att se svenska Martin Wallström. Känns alltid så konstigt att höra folk prata svenska i serier och filmer tycker jag.

Även om jag tycker det är en bra och fängslande serie så kan jag inte säga att jag är lika såld som alla andra verkar vara. Just för att det är lite för rörigt. Men jag kommer absolut fortsätta med den. 



Orange is the New Black Säsong 4



Spoilers! Läs inte vidare om du inte sett hela säsongen!

Den här säsongen har varit den bästa hittills tycker jag. De lyckas fortfarande blanda humor med drama på ett mycket bra sätt. Men denna säsongen har definitivt varit mörkare än de tidigare. Allt känns mer på riktigt nu. De problem de hade innan känns ganska obetydliga jämfört med vad de står inför nu. Den stora grejen denna säsongen har varit konsekvenserna av ett privatiserat fängelse. Fångarnas välbefinnande sätts åt sidan och som vi ser på slutet så urartar det fullständigt.

En sak den här serien gör så otroligt bra är att få en att bry sig om så många karaktärer. Jag tycker faktiskt att alla tillför någonting. Sen finns det självklart de karaktärer som har mer betydelsefulla storylines än andra. Men det är ingen man tycker tar upp onödig plats.

Endel nya karaktärer denna säsongen. Jag tycker Judy King var ett bra tillskott. Intressant att se både fångarnas och ledningens reaktion på att få in en tv-stjärna i fängelset. En tydlig skillnad på hur hon blev behandlad jämfört med de andra. 

Flashbacksen är som alltid bra. Gillar verkligen hur de lyckas spegla det med vad som händer i nutid. Som den relationen som utvecklades mellan Healy och Lolly hade var på grund av att hans mamma också var psykisk sjuk. Och det var inget han kunde göra för nån av dom. 

En av mina favoritgrejer denna säsongen var att se Alex och Lolly teama upp med Frieda för att dölja mordet på vakten. Tycker hon är en så skön karaktär. Helt galen. Men skön. 

Pipers försök att få en maktposition gick mindre bra då hon omedvetet satte igång en nazi rörelse. Det var hon själv som satte sig i den situationen men man kände ju ändå medlidande med henne när hon blev attackerad. Hade svårt för Piper förra säsongen men nu verkar hon iallafall inse att hon kanske inte tagit de bästa besluten. 

Det var såå tragiskt att Poussey dog :( Hon var en så snäll människa och förtjänade verkligen inte det. Och nu när hon och Brook var lyckliga tillsammans och hon började tänka på sin framtid och allt. Man borde fattat egentligen. Men blev chockad när det hände. Tragiskt också att det var den oskyldiga vakten som egentligen ville få stopp på allt som gjorde det. Den ena saken ledde till den andra och tillslut blev det bara kaos. Man kände sympati med Caputo. Han bryr sig ju genuint om fångarnas välmående men han hade tyvärr inte mycket att säga till om. 

Det har varit mycket fokus på rasism denna säsongen tycker jag, mer än de tidigare. Det har varit olika grupper mot varandra. Men jag gillade att efter det hemska som hände de alla kunde komma samman mot det riktiga hotet som är MCC. Gaah vilken cliffhanger på slutet! Kommer fångarna ta kontroll nu? Det skulle vara grymt att se. Men om det händer eller inte får man snällt vänta ett år på att se.




Arkiv X Säsong 2



Blev egentligen klar med den här säsongen för ett tag sen men av någon anledning glömde jag bort att skriva om den. I vilket fall som helst, riktigt bra säsong tycker jag. Gillar att det är en mer övergripande storyline nu. Man börjar få en bild av hur det hänger ihop. Men samtidigt finns det fristående avsnitt som bryter av lite. Jag gillar det.

Mitt favoritavsnitt denna säsongen var avsnitt 7. Det när Scully kommer tillbaka efter att ha blivit bortförd. Det var så snyggt gjort. Älskade känslan i avsnittet. Ett annat, helt annorlunda, avsnitt jag gillade var det avsnittet med cirkusen. Så bisarrt men så roligt. Behövs lite såna avsnitt också. 

Visste med en gång att hon som kom tillbaka inte var Foxs syster. Kändes som att det måste ligga något mer bakom. Och det gjorde det ju, minst sagt. 

Så nära de var att kunna avslöja sanningen på slutet, men såklart så kommer det något i vägen som stoppar det. Så typiskt. Och så avslutas det med en cliffhanger. Nu har jag börjat på säsong 3 så jag vet att han inte kommer dö. Men det fattade man ju ändå att han inte skulle göra.

Misfits Säsong 3



Den här säsongen var inte alls lika bra som de två tidigare. Och mycket berodde på att Nathan inte var med :((( Det blev verkligen ett stort tomrum efter honom. Han tillförde så mycket av humorn. Den här Rudy var ju bara ett misslyckat försök att ersätta honom. Han har ju till och med lite samma personlighetsdrag som Nathan, man han är inte ens i närheten av att vara lika awesome som Nathan.

Jag tycker dock att det har varit intressant att se dom få andra krafter. Det skakade upp saker och ting lite.

Det var sorgligt att Alisha dog :( Även om man visste att deg skulle komma. Hon och Simon var så himla fina tillsammans. Men som sagt, man visste ju. Så på slutet fick man se Simon åka tillbaka i tiden. Antar att det kommer upprepas så hela tiden? Tragiskt, fast samtidigt romantiskt. Jäkligt trist att Simon också försvinner nu. Han var ju min andra favorit. Det här avsnittet kändes faktiskt som ett avslut. Är inte så jättesugen på att se säsong 4 känner jag. Men jag ska ge det en chans. 


Misfits Säsong 2



Denna serien alltså. Så udda men så bra. Gapskrattar flera gånger varje avsnitt. Precis min humor. Älskar den. 

Ett av de roligaste ögonblicken denna säsongen tycker jag var när den där tatueraren gjorde så att Nathan blev kär i Simon. Jag dog. SÅ kul.

Gillade Simon i förra säsongen men ännu mer i denna. Han har hittat en plats i gruppen nu. Att den där räddaren visade sig vara hans framtida jag var en oväntad twist. Och att han och Alisha blev tillsammans såg jag heller inte komma. Men åh som jag gillar det. Hur fina som helst. Det skruvar ju till det i huvudet dock, att det finns både en nuvarande Simon och en framtida Simon.

Många bra avsnitt. De var omväxlande vilket gjorde att det aldrig blev tråkigt. Det bästa avsnittet måste ha varit det med mjölk killen. Det var intressant att se hur det såg ut när de blev kända. 

Intressant vändning att de sålde sina krafter i sista avsnittet. Kan förstå att de vill ha sina vanliga liv tillbaka (särskilt Alisha) men ändå farligt när man vant sig vid att ha dom. Jusste jag kan inte dö längre. Jusste jag kan inte vrida tillbaka tiden. Svårt att gå tillbaka. Jag undrar om de tog tillbaka sina krafter på slutet. Och om de får samma.

Misfits Säsong 1



Hur har jag kunnat missa denna serie? Helt underbar ju. Den är skruvad och sjukt rolig och sen har den det övernaturliga elementet som verkligen drar in en i handlingen. Man fastnar. Kollade alla avsnitt på en dag. Bara 6 avsnitt så det går ju snabbt.

Karaktärerna var alla rätt svåra att gilla i början men sedan växte dom. De är väldigt olika allihopa vilket gör att de har en rolig dynamik. Nathan tyckte jag bara var störig i början men sen började jag älska honom. Allt han säger blir roligt, även om det är helt olämpligt. Lätt min favorit. Blev skiträdd att han dog på slutet. Men tydligen är hans kraft att han är odödlig? Såg så kul ut när han fattade att han blivit levande begravd och sen bara började lyssna på sin iPod. Oh well what are you gonna do liksom.

Även Kelly hade jag lite svårt för i början men sen växte hon hos mig. Gillar hennes kaxighet. Och hur hon är den enda som kan sätta Nathan på plats. 

Kändes SÅ konstigt att se Iwan Rheon i denna rollen när man är van att se honom som Ramsay i Game of Thrones. Raka motsatsen typ ju. Så tillbakadragen att han nästan blir creepy. Men samtidigt så snäll och oskyldig. Man tycker ju så synd om honom. Han är väldigt ensam. Så tragiskt när han fick reda på att hon övervakaren bara utnyttjat honom.

Den personens kraft jag minst skulle vilja ha är Alishas. Fy vad jobbigt. I början drog hon nytta av den men insåg ganska snabbt att det faktiskt inte var så kul. Det går ju liksom inte ha ett förhållande. Som man såg med henne och Curtis. Blir minst sagt komplicerat. 

Och på tal om Curtis. Hans avsnitt när han åker tillbaka i tiden för att förändra allt var mitt favoritavsnitt. Älskar sånt där. Man vet ju att göra sånt inte kommer utan konsekvenser, och så blev det också. Det var också intressant att se vad för brott alla de andra hade gjort också. Speciellt kul var det med Nathan. När han sa att han åkte dit för att ha ätit lösgodis så var det bara "yeah right". Men så visade sig att det faktiskt var så, haha. Fast det var ju egentligen inte det som gjorde att han åkte dit, det var ju hans uppkäftighet. 

Ska börja på säsong 2 nu. Hoppas den är lika bra som denna. 


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0