The Handmaid's Tale 2x09 "Smart Power"

 
 
Det här avsnittet var det bästa hittills den här säsongen. Det kändes som det mest hoppfulla på länge. Vilket var väldigt välbehövligt. Och June fick höra precis det hon behövde höra för att få sin kämpastyrka tillbaka. Den scenen när Nick berättar för henne gjorde mig tårögd. Både för att man är så glad för Junes skull men också för att det där blev så tydligt hur mycket Nick faktiskt älskar June. En mindre god man hade kunnat strunta i att berätta den informationen för sin egen vinning, men inte Nick. Han gör det trots att det smärtar honom.
 
Att se Nick och Luke träffas gjorde mig så uppspelt. Man har liksom väntat på de här två olika världarna ska mötas. Men det var också awkward såklart. Är så glad att breven tillslut kom ut. Vilken genomslagskraft det hade. Kanada är inte här för den skiten. Att se commander Waterfords självbelåtna ansiktsutryck suddas ut var underbart. UNDERBART. 
 
Man märker att det är en förändring som pågår hos Serena. Även om hon inte tog en utväg när hon kunde så tror jag inte det betyder att det inte kan hända i framtiden. Hon är för djupt inne i det och att ta sig ur är ett stort steg och det kommer ta tid. Hennes ansiktsutrycck när hon såg människorna på gatan sa mycket. Och hennes möte med kvinnorna som såg ner på henne och att se Junes man måste ha varit en tankeställare. 
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: